Det samiska räddade hem Kulturhuvudstadsåret 2014 till Umeå. Det säger Umeå, samerna – och juryn. Umeå, centralt i det renbetesland som är nästan halva Sveriges yta. Ändå såg fler den upplysta isbjörnen i centrala Umeå hela förra vårvintern än renarna som var en vecka på Gammlia. Och det stora renbetesmålet i Nordmaling, delar av vilket Europadomstolen nu ska kika närmare på, är det verkligen lika nära Rådhustorget som Ava havsbad? Umeå universitet ger kurser i syd- och nordsamiska, men skulle inte drömma om att lägga någon av dem – i Umeå. Det skulle inte bli någon kurs, inga studenter. Sydis går i Östersund och nord i Kiruna. Häpp hopp – kan du nu – nu! – säga vad Umeå heter på samiska? Och vilket av de samiska språken är det, Ubmeje?

 

Är Umeå en del av Sápmi – eller är det det staden ska bli nu?

 

På samedansen på Äpplet har de flesta samer inte kolt utan t-shirt och jeans. I Jokkmokk i februari och i Kautokeino på påsk har de discokoltarna på sig. Men alltså inte lika gärna på samiska veckan i Umeå. I kommunfullmäktige i Umeå, någon same? Alltså inte 12,5% genetiskt, utan någon som nämnt eller drivit Umeå som en del av Sápmi?

 

Eller är det nu Sápmi får bli en del av Umeå? Tja, det kanske är helt okej om det behövdes en 2014-process för att upptäcka att Umeå och Sápmi hör ihop. En europatävling för att upptäcka och kanske börja njuta av få vara en del av Europas enda ursprungsbefolknings kultur. Lundaborna tycker att kopplingen mellan Umeå och samerna är krystad. Tänk att någon enda bildad människa i Sverige kan tycka att samerna klistrats på - Umeå. Eller… Upplever många umebor också något liknande? Törs man tro att samerna är exotiska för juryordförande Bob Scott & co? Men här känner ingen igen sig i det? Nämen, just det, vad bra!

 

Precis som Norrlandsoperan, Björklöven och E4 genom stan är samiska institutioner en del av samhällsbygget för var och en av oss, tänker jag. Sametinget till exempel. Det spelar större roll i mitt liv än Sverigedemokraterna, Stockholms trafikinfarkt och skatten på snus. Som jag förstås också bryr mig om som engagerat politiskt subjekt. Ju.

 

Tur i alla fall att det inte är Götebourg som ska bli kulturhuvudstad med åtta årstider. På mitt presskort till bokmässan där står att jag jobbar för Nuorat (obs! välkänd samisk ungdomstidskrift i Sápmi) med säte i JOUKMOKK (en kommun i Sápmi och Sverige, eller?).

 

PIA SJÖGREN

VK Kultur 25 september 2009